linch.blogg.se

Dessie valde att inte läsa vidare efter högstadiet. Hon ville istället skapa sig en egen karriär och tycker att hon gjort så via sin blogg och den framgång som den genererat. Arton år gammal blev hon gravid och har nu sonen Theodore sedan några månader tillbaka. Hon bor med sin sambo, pappan till sin son, och sonen i centrala Stockholm.  I sin blogg skriver hon om mode, inredning och sitt liv med allt vad det innebär. Just nu handlar det så klart mycket om livet som nybliven ung mamma. På bloggen publicerar Dessie mycket bilder på sig själv och sin familj.

Något som är tydligt vad gäller alla stora bloggar är hur de fungerar som stora lysande reklampelare. Dessa unga bloggare skriver om något som ett företag vill göra reklam för och på så sätt kan de leva på sina bloggar. Dessa bloggare blir i sig förknippade med reklam. Det finns ett meddelande på Dessies blogg där det tydligt förmedlas hur företag kan göra för att både bli sedda med Dessie för att öka sitt värde och hur de ska göra för att synas på hennes blogg.

Lindqvist och Thorslund (2011) beskriver hur ungdomar idag skapar egna nätverk på internet och hur bloggar är ett exempel på detta. Det kan vara ett problem då äldre och föräldrar som inte är så insatta i fenomenet heller inte har möjlighet att ha överblick över detta och dess konsekvenser för ungdomarna. Johansson, Lindgren och Hellman (2013) menar att det alltid har funnits en misstänksamhet hos äldre generationer för nyare teknik och att yngre generationer tar sig an den med nyfikenhet och entusiasm. När det kommer till sociala nätverk utgör sextio procent av medlemmarna barn och ungdomar och flickor i övre tonåren är mest aktiva på sociala webbplatser över lag.

·         Vad händer med ungdomars identitetsskapande då de interagerar på ett annat sätt, bakom en skärm, i sociala medier och på bloggar?

·         Vad händer då läsarna kan vara helt anonyma och hur blir de bloggare som inte är det bemötta av sina läsare?

Frisén och Hwang (2006) beskriver ungdomsåren som en känslig tid där mycket i vår identitet ska undersökas och till slut läggas på plats. Sådant som spelar in i identitetsskapandet är biologiska, sociala och psykologiska aspekter, alltså exempelvis hur vi förväntas vara och agera utifrån kön, hur vi förväntas vara utifrån de kontakter och relationer som finns runtomkring oss och synen individen har på sig själv. Det finns kulturella och sociala förväntningar på alla individer att passa in i den rådande normen. Vi förväntas agera och se ut på ett visst sätt beroende på om vi är kvinnor eller män (Connell, 2009). Under ungdomsåren händer mycket i en individs liv, kroppen utvecklas, individen förväntas att frigöra sig, stå mer på egna ben och sexualiteten utvecklas och prövas menar Frisén (2006). Hur individen hanterar dessa faktorer avgör hur identiteten formas.

Frisén (2006) förklarar vidare hur en ung flicka som går in i tonåren beskriver hur hon plötsligt slängs in i rollen som kvinna och att denna kvinnoroll och dess förväntningar på henne är svåra att leva upp till. Hon beskriver också ett behov av att visa upp sig och få bekräftelse. Tidningar, såsom Veckorevyn och Frida, som har tonåriga tjejer som målgrupp tar ofta upp ämnen om hur du ska förändra ditt utseende till det bättre och visar upp modeller som möter det kroppsliga idealet. Johansson m.fl. (2013) menar hur det är extra svårt för ungdomar att stå emot pressen på att möta det rådande idealet och lättare för dem att känna sig missnöjda över att inte se ut som den förmedlade bilden av vad skönhet innebär då det finns en stor osäkerhet inför den egna kroppen och förändringarna som sker.

Dessie, tillsammans med många andra av dessa unga kvinnliga bloggare, har hundratusentals läsare och tillsammans med dem bidrar hon till att upprätthålla detta ideal. De unga bloggarna är unga, söta, smala, opererar sig, fyller i läpparna och gör allt för att i sin tur se ut så som normen förespråkar. Dessie visar upp bilder då hon är iordninggjord, sminkad och med snygga kläder. Hon lägger upp bilder på sitt hem som ser perfekt ut, det är modernt inrett, städat och ordnat. Dessie ger illusionen av ett perfekt liv vilket hon förmedlar till sina läsare. Då unga tjejer är överrepresenterade när det kommer till denna typ av sociala medier är det också dem som följer dessa bloggar och ser upp till dessa tjejer med allt vad det innebär. Dessa unga bloggares osäkerhet, jakten på bekräftelse och önskan att passa in går direkt ner till läsarna och påverkar dem. De bloggande tjejerna måste ju dessutom tänka på sitt rykte och anseende då de lever på att företag ska vilja bli förknippade med dem. Deras person blir ett varumärke som de vårdar som ett litet företag. Detta tänker såklart inte de unga läsarna på som idoliserar dessa unga tjejer och vill bli som dem.

De unga tjejerna som bloggar lägger ut sina liv för andra att fritt kommentera och kritisera. Med denna nya teknik kan plötsligt en person nå ut till hundratusentals människor genom endast ett litet knapptryck. Detta gör att de får en feedback som är omöjlig att ta till sig på ett normalt sätt. Kommentarerna som lämnas under Dessies inlägg är allt annat än trevliga många gånger. De är direkt elaka och allt hon står för ifrågasätts. Hon blir utsatt för personliga påhopp och rent hat. Dessie uttrycker besvikelsen över detta många gånger i bloggen och menar att hon inte längre vill dela med sig lika mycket av sitt liv som hon gjorde till en början. Vad händer med dessa unga bloggande tjejers identitet då de blir så öppet kritiserade och möts av ett sådant hat? Problemet på internet idag är att det är så lätt att vara anonym. De som sitter och skriver elaka kommentarer kan göra så bakom skärmen hemma på rummet utan att behöva bemöta personen som de tar sig rätten att så öppet döma ut. Dessie menar att trollen, som hon kallar dem, inte kan unna andra människor framgång och att de är avundsjuka och så tror jag att det är. Av olika anledningar, både av det faktum att det sticker folk i ögonen då en ung tjej går emot normen och visar sig vara driftig och göra karriär. Sett till genusteorin är det främst män som ska ta på sig den rollen och kvinnan ska vara den som har sina prioriteringar på annat håll (Connell, 2009). Dessutom beror det nog på den avundsjuka som uppstår då tjejer sitter hemma och, av naturliga själ, själva har svårt att nå upp till idealet och irriterar sig på perfektionen som Dessie utstrålar.

Dessie är en driftig och duktig tjej som har kommit långt och lever det hon själv menar är ett drömliv. Hon förklarar i sin blogg att hon valt bort skolan då hon aldrig trivts där. Dessutom har hon precis blivit mamma som tonåring. Då dessa unga läsare tar del av Dessies solskenshistoria uppmuntras de att tänka att skolan inte behöver prioriteras, det är dock viktigt att ha i åtanke att kunskap är makt. Skolan är alltid viktig och att välja skolan behöver inte utesluta att följa sina drömmar men efter en tolvårig grundutbildning finns en helt annan grund att luta sig emot. Dessie är dessutom en ung mamma och då hon romantiserar bilden av sitt liv i sin blogg står det inget om hur jobbigt det samtidigt är att bli mamma. Som ung behöver de flesta en viss frihet och behöver få prova på och skapa erfarenheter som tillsammans blir utvecklingen av identiteten. Att bli mamma genererar i sig en otrolig utveckling men många rekommenderar unga att vänta av en anledning, att sätta sig själv i första rummet under den viktiga perioden som ungdomen är.

Då ungdomar är så känsliga i sitt identitetsskapande blir det problematiskt idag då vi med ny teknik kan ta in så otroligt mycket information samtidigt. Vi socialiseras in i ett sammanhang som barn och fortsätter sedan att genomgå dessa socialiseringsprocesser menar Almér (2006). Språket är en viktig del i identitetsskapandet under dessa processer, via språket uppfostras barnet av sina föräldrar och lär sig ett visst språkbruk. Detta språkbruk laboreras sedan med och under hela livet kan vi med språket förmedla olika delar av vår identitet och på så sätt uppfattas och uppfatta på olika sätt. Något som påverkar hur vi använder språket är relationen till den vi talar med, vi förmedlar känslor via språket på olika sätt. Under ungdomen skapar ungdomar ett eget språkbruk som är del i deras skapande av sin kommande identitet som vuxen. Almér (2006) beskriver vidare hur för många intryck av språkbruk kan förvirra och skapa kaos i individen i detta stadie. Genom alla dessa olika sociala medier som individen tar del av idag är vi plötsligt utsatta för ett virrvarr av språkbruk vilket i allra högsta grad borde kunna förvirra i detta avseende. Språket får en ny innebörd i identitetsskapandet som sker på nätet då det där är möjligt att både vara anonym samt att spela någon annan. Jag tror att dessa bloggare får två olika identiteter, den de förmedlar på nätet och den personen som finns i verkligheten. Detsamma tror jag gäller de som kommenterar dessa bloggar, de skulle aldrig använda det språket de har möjlighet att använda bakom en datorskärm om de stötte på människan i verkligheten. Det blir ett hårt klimat för dessa tjejer och då det är en känslig tid som det är så tror jag att detta nya fenomen förvärrar och försvårar identitetsprocessen ordentligt.

Unga flickor är överrepresenterade i dessa sociala nätverk och tar in information överallt ifrån bloggar och andra sociala medier. Dessutom är bilden av hur du förväntas se ut överallt vart än på nätet du befinner dig. Det dyker upp reklam på internet hela tiden, vilken sida man än besöker, med lättklädda perfekta modetjejer. Det är en väldigt snedvriden bild idag av hur vi ska förväntas se ut och hur vi människor faktiskt ser ut, Johansson m.fl. (2013) förklarar hur det skiljer så mycket som sextio procent mellan modellers vikt och den vikt som människan över lag normalt har. Då Dessies blogg går ut på att förmedla denna idealbild är hon lika mycket slav under idealet som sina läsare.

 Referenser

Almér; E. (2006). Ungdomar och språk. I Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006). Ungdomar och identitet. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Connell, R. (2009). Om genus. (2., utvidgade och omarb. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006). Inledning och översikt. I Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006). Ungdomar och identitet. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Frisén, A. (2006). Kropp, utseende och sexualitet. I Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006). Ungdomar och identitet. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, T., Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor: samhälle och individ i förändring. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Lindqvist, J., & Thorslund, E. (2011). Unga och Internet: ett diskussionsmaterial för vuxna om ung, digital kommunikation. (1. uppl.) Stockholm: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).